Annajohannaelisabeth

Så kom dagen då det var dags för mitt hjärta att åka hem. För tre veckor sedan var vi så otroligt glada och vi kunde absolut inte sluta att pussas och kramas! Vi har levt i en liten bubbla ända sedan dess och vi har haft det oförskämt bra. Men sant som det är sagt, everything comes to an end.. Klockan fyra i morse ringde våra klockor och det var dags att gå upp. Jag följde med honom till flygplatsen där vi plågade varandra ett bra tag innan vi slutligen sa hejdå, igen.

Jag trodde att det skulle vara lite lättare att skiljas åt den här gången, eftersom nästa gång vi ses så är jag ju hemma igen. Men gud nej, jag har varit ett vrak hela dagen och nu när klockan snart är nio på kvällen har jag fortfarande inte slutat att grina. Jag bor i en liten skokartong men just nu är det så tomt så tomt här, det nästan ekar. Jag vet att bara det får gå några dagar så kommer den värsta paniken lägga sig, precis så som den gjorde när jag kom hit. Men just nu känns dom här sju resterande veckorna som en evighet!

Idag är jag glad över att jag är så fruktansvärt envis. Att ge upp har aldrig varit ett alternativ för mig, inte någon gång när jag har varit bortrest. Hur tufft, jobbigt och hur mycket hemlängtan jag än har haft så skulle jag hellre dö än att ge upp. Så, om jag inte hade varit så förbannat envis hade jag med största sannolikhet suttit på nästa flyg hem till Sverige. Men, har man fått alla rätt på dom tre senaste midtermsen så måste man bara slutföra terminen, så är det bara. Pelle, vi ses om sju veckor!!

 

Omnia vincit amor - kärleken övervinner allt

Idag vaknar jag upp till världens bästa lördag!! Som vi har väntat och längtat efter den här dagen!
Just nu sitter min Pelleplutt på ett flyg över Atlanten och kl 19.30 landar han hos mig! Klockan är nio på morgonen just nu och jag håller redan på att klättra på väggarna. Måste sysselsätta mig själv med något. Tror att jag ska gå ner på stan och tokshoppa. Ja, så får det bli. 


Såhär såg gårdagen ut;

Fin dag på Corronado med Aude


Kvällen spenderades med Ida, Karin och Krain i mission Beach där fick vi en
gratis jätte drink från ful Mexicanare som trodde att han skulle få ligga


Det fick han såklart inte, men gratis är gott och alla fyra var törstiga



Nu ska jag äta frukost och sedan skutta vidare på mina rosa moln!

Kram på er

Vad är det för fel på min konstiga ådra i pannan??
Jag vet inte om ni har tänk på det, men alla bilder som jag har lagt ut på mig själv som har varit från en kväll då alkohol har varit med i bilden, så har en V-formad ådra i pannan framträdigt väldigt tydligt. Bilden nedan som är i från igårkväll är inget undantag.

Tur att jag är så pass gammal att jag faktiskt får dricka alkohol utan att behöva smyga med det inför mina föräldrar (fast det gjorde jag ju aldrig ändå..) för annars hade det varit väldigt svårt att dölja. Det hade räckt med en koll i pannan från 20 meters håll så hade det vetat på en gång! 
Men just nu tycker jag att det är ganska så bra faktiskt, för om jag någongång undrar om jag har druckit lite för mycket, räcker det ju med att jag kolla hur tydlig ådran är. Bra system va?

Igår drack jag tre glas vin, enligt ådran hade jag nog mäktat med några till. Det finns bilder då den är tydligare om man säger så.


En trevlig kväll på ett sushiställe i Mission Beach.  

Nu är det sovdags för mig, midterm i organizational behavior i morgon!

En helt vanlig torsdag om man heter Johanna;

kl 06.30 ringde min klocka och efter ännu en natt med alldeles för få timmars sömn hade jag grus i ögonen och en bultande huvudvärk. Tack och lov för koffein!

kl 08.11 satte jag mig på bussen. Samma typ av människor som alltid på 2an buss till North park. En blind, någon uteliggare, en man som sitter och smaskar fastän han inte äter på något osv.

kl 08.39 byter jag buss till 11an som tar mig till skolan. Normala människor på den bussen!

kl 09.30-10.45 har jag min communication and community class, lika rolig som alltid :)

kl 11.00-13.00 hetsplugg i bibbl. Sammanfatta alla kapitel som det är prov på i alla ämnen nästa vecka.

kl 13.00-13.30 Lunch, en fet burrito med allt i. Blev lite för mätt, men all energi var välkommen.

kl 13.30 - 18.00 Mera hetsplugg i bibbl. Har totalt skrivit 20 sidor i sammanfattningar på en och en halv dag. Huvudvärk var bara förnamnet.

kl 18.00, ska åka från skolan, regnet vräker ner. Vad har jag på mig? Grön kjol och en vit bommuls T-shirt. Eftersom jag inte ville vara med i någon wet T-shirt contest så jag gick in i Bookstoren och köpte en fin, röd skoltröjda med SDSUs loga på! Varm och skön. När jag kom ut hade det slutat att regna och det var 23 grader varmt.

kl 18.20 satte jag mig på trolleyn för att åka till Little Italy för att besöka Vantiago suits för att betala min hyra.
På trolleyn slog min trötthet till med full kraft och jag pluggade in iPoden i öronen far att vila lite. Tydligen så tyckte inte killen jag satt bredvid att jag skulle få sitta och mysa ifred. Han knackar mig på axeln och börjar leken "100 frågor".

kl 18.50 väl framme på Vantiago bjöd jag på en riktig show. Trött vet ni att jag var vid det laget, men jag hade även börjat bli jävligt hungrig och svettig av min nya, tjocka tröja. Jag betalade hyran och så passade jag även på att fråga killen i receptionen varför de är så värdelösa på att ringa tillbaka när jag har bett dom om det. Drog upp det här med vattenläckan och några andra incidenter som har hänt den senaste månaden. Jag arbetade upp min ilska och skällde på killen riktigt ordentligt. Innan jag vände på klacken och gick sa jag "Ja, det ska bli väldigt skönt att få gå hem och duscha nu, eftersom jag inte har vågat göra det på fyra veckor, eftersom ni inte har ringt och meddelat mig om vattenläckan har blivit fixad eller ej" Killen bakom disken tappar hakan fullständigt och blir alldeles stum! HA!

kl 19.00 gick jag därifrån, hade egentligen tänkt att be dom ringa efter en taxi åt mig så att jag snabbt kunde få komma hem. Men jag kom liksom av mig lite efter mitt vredesutbrott. Jag fick därför vackert släpa på min dator, min väska innehållande 20 kg böcker och en tjock tröja och gå in till stan. Passerade en taxibil, men chauffören var fullt upptagen med att ligga på en bönematta och be på trottoaren, så jag struntade i att fråga om han kunde köra mig hem.

kl 19.15 var jag framme vid busshållsplatsen, där väntade även en kille som var klädd i mörka kläder och luvtröja. Han såg riktigt läskig ut så jag höll på mig på avstånd.

kl 19.30 kom bussen från helvetet, jag och den farliga killen kliver på. När vi har satt oss tappar han en stor kniv precis framför mig! Vad i helvete!!! Har jag stått vid en öde busshållsplats i mörkret med en knivman??

kl 19.35 kliver en medelålders karl på bussen som vid det här laget är fullproppad. Han sätter sig i sätet bredvid mig och i händerna har han massor av tunga vikter (sådana man styrketränar med) Naturligtvis så tappar han en av dom som hamnar en centimeter från mina fötter! Då trodde jag att jag skulle explodera!! Den blicken jag gav honom hade jag med största sannolikhet kunna få fängelsestraff för!

kl 19.37 kliver en man på som sätter sig i sätet framför mig. Han hade dom absolut största, utstående öron som jag någonsin har skådat! Jag lovar, han hade kunnat flyga till månen, eller nej, han hade kunnat flyga till Pluto och tillbaka med dom, så stora var dom! Jag ville ju såklart dö i skratt, men eftersom jag satt helt själv fick jag bita mig själv i kinderna.

kl 20.00 får jag kliva av helvetesbussen och släpar mina tunga väska, dator och tjocka tröja hem.

Nu, kl 21.30 sitter jag i sängen, trött som få och känner att ett glas rödvin hade varit på sin plats. Har en flaska som har stått öppen i snart två veckor, funderar på att halsa.


Blicken jag gav till "vikt-mannen" såg nog ut ungefär såhär:




Godnatt